lördag 30 september 2017

4 år sen...

Har varit snål med att lägga ord på mina dagar. Ett år sen jag skrev senast. 
30.9 datumet som påminner mig om att jag fortfarande står på jorden. Vet inte vart 1460 dagar tagit vägen men en hel del har hänt sedan mitt liv tog en ny vändning. 

Måste börja med var jag står idag. Jag och M flyttade för 3,5 månader sen till en plats som vi båda trivs på. Utsikt över havet från varje fönster. En lägenhet vi renoverat i vår egen smak. Jag gör nu min allra sista praktik som sjukskötarstuderande, jag och min tvillingsyster har räknade dagar till målet. Ska kunna titulera oss som sjukskötare till julen. 3,5 år har vi suttit på skolbänken, varit olika platser på praktik och arbetat där emellan. Nu har jag dragit kappsäcken med mig till Nyland och hyserar på Västra Nylands sjukhus. Har varit denna vecka på avancerad special hemsjukhus. Vilket gett mig massor. Har trivts jättebra och lärt mig massor. 

Vad har hänt under det senaste året?
Gjorde en oförglömlig 2 veckors semester resa till Thailand med vänner och besökte Krabi & Koh Lanta. Min förta långa resa men definitivt inte den sista. Helt enkelt en toppen resa. Det var värt all möda och besvär som jag hamnade kämpa före med allt skolarbete. Jag har partajat med flickorna. Fått en ny titel och blivit faster. Min bror och Marina har fått den sötaste pojken som finns, han har fått namnet Elias.<3 Varit på lastbilssemester till Sverige, varit med vänner till Gdansk, Polen. Firat min väns 30års födelsedag. Varit med min tvillinghalva till grannlandet på Ambulansmässa. Dejourerat med brandkåren på Rallysprint i Horsbäck i värsta snö vädret. Kämpat och lämnat i examensarbete med vitsord 4/5. Renoverat med M och flyttat. Öppnat båt och vattenskooter säsongen och haft oförglömliga dagar och nätter. Varit med i Saaristo Poker run samt Hangö Poker run. Haft en oförglömlig Ålands helg med min tvilling, många båtturer med fina vänner, varit ute på Hitis med vänner och varit på Österbotten semester med sambon. Sommaren 2017 har varit en fartfylld sommar med många sena nätter och härliga minnen. Har fått känna mig som 17 igen. Sen då skolan började i september var det att ta allvaret i händerna igen och inse att man inte är någon tonårig mera. 

Hur mår min jag och min kropp?
Då du ser mig syns ingenting annat som att jag väger alldeles för lite. Som han jag bor med ofta säger att jag kunde gå till skolan och undervisa i hur skelettet ser ut. Alla ben sticker ut här och där och nej jag bantar inte! Jag spyr inte upp maten som jag äter. Jag är och har varit orolig själv.Men min kropp har tagit stryk helt enkelt. Jag är fortfarande i TYKS rullor och går regelbundet på undersökningar för att hitta felet. Det jag vet idag är : Min sköldkörtel är kroniskt inflammerad vilket betyder för min del att sköldkörtel värdet åker uppåt och neråt. Mina binjurar fungerar inte normalt, de har tagit skada av stressnivån jag haft i kroppen. Min hormonbalans i kroppen är ur balans vilket stört många organ i min kropp. Men hittills har specialisterna inte hittat något värre i min kropp. Vilket jag är glad för. Lymfkörtlarna har svällt upp vilket tyder på att alla järnplattor inne i min kropp stöter bort från kroppen och reagerar. Det var då min kirurg sade att han måste operera bort järnbitarna för att min kropp ska kunna fungera normalt. Så nu väntar jag på en ny operation, där min kirurg ska plocka bort alla järnplattor och skruvar så får vi sen hoppas att kroppen börjar återgå till sitt normala.
I mitt innersta inre har det skett en hel del förändring. Jag har lärt mig att måste varva ner och stressa av. Jag kan ha en helg utan planer, lägga mig i soffan utan att ständigt tänka att jag måste göra något. Jag har lärt mig att kunna gå en hel dag i mjukiskläder här hemma utan att ens kamma mitt hår. Jag har helt enkelt lärt mig att ta det lugnt. Och det har precis varit det som min kropp behövt. Jag har tillochmed chillat ner så mycket att det i sin tur gett effekt att jag fått känna att jag måste börja träna igen. Jag måste träna upp min små muskler kring rygg och bäcken för att operation ska kunna lyckas och rehabiliteringen efteråt ska gå smidigare. Så nästa vecka har vi bestämt med syster att börja på gym igen... 

Framtiden...
Ständigt frågar folk vad jag tänkt mig efter skolan då jag blir färdig. Jag brukar svara att jag låter tiden se vad som händer. Men det är klart jag funderar mycket på min framtid och har planer vad jag vill och inte vill men jag låter fortfarande tiden visa och låter kanalerna stå öppna. Man vet aldrig vad framtiden har att ge... :-)

Önskar er alla en trevlig helg. Här blir det lugnt hemmakväll med min babe<3