måndag 25 december 2017

Mycket känslor på en kort tid

Hej.
Börjar vara en tid sen jag uppdaterade lite av mitt liv och vardag igen...
Det har varit allt för mycket omkring mig för att själv hinna med helt enkelt. Som rubriken lyder, mycket känslor på en kort tid.

Jag och min tvilling har tagit vår sjukskötar (YH) examen. Hela den dagen 18.12 var en dag full av en massa känslor från morgon till sena kväll. Hade riktigt svårt att somna den kvällen. Men lycklig, det är väl den bästa känslan jag kan beskriva allting med. Så fin familj, släkt, vänner och kollegor som ställer upp och gör dagen alldeles speciell för oss. Finner inte ord hur glad jag ännu är. Skulle kunna skriva ett helt inlägg om all förberedelse vi tillsammans gjorde och hur vår dröm blev verklighet, men det får bli till en annan gång.

Dagen i några bilder :

Vår bästa Sofie hjälpte oss att bli festfina :)

Holmberg Four C hade fixat personliga gräddtårtor samt lyfte upp stämningen till 100% 

Vår fina Sofie agerade också fotograf den kvällen

 Vår personliga gräddtårtor som var himelriksgoda :)

<3 M som är och alltid varit min trygghet, mitt liv och min högra  hand <3


Dagen efter steg jag in i en ny roll på arbetet. Som sjukskötare. Efter första veckan på arbetet var jag helt nöjd att få komma tillbaka till arbetet och dessa rutiner som tillhör. Fina, goda arbetskamrater ikring sig och jag känner att där hör jag hemma. 

Plötsligt knackar julen på dörren. Ingen julgran blev det i år men kan inget mera önska än det jag fått vara med om. Känner att jag om sambon har hunnit med precis allt som vi hade tänkt oss och fått ha familjesamvaro med bådas familjer och hunnit träffa de människor som betyder mycket i våra liv. Dessutom fick jag även världens materiella lycka på julaftonen av mannen i mitt liv. Aaaaaw, känner mig bara så lycklig.

Vilket lyckorus jag fått bada i, i en hel vecka nu. Allt för bra för att vara sant. Men då jag tänker tillbaka har jag nog också kämpat, kämpat mig igenom många små som stora motgångar genom hela hösten. Visst, jag kämpar nog fortfarande men jag har skjutit allting annat åt sidan nu och bara levt i ett enda låångt lyckorus. 

Nu kallar arbetet igen några veckor för att sedan åka iväg med vänner på en lång och varm semester, det väntar vi på.

Skön fortsättning på julen till er alla :-)

Här bjuder jag på några bilder :

Juldagsmorgon 

Juldagsförmiddag

Min familjs julmiddag, juldagen <3

torsdag 19 oktober 2017

Sjukvård i märg och ben

Hej mina läsare :) 
Roligt att du hittade hit för att följa min vardag i livets berg-och-dalbana....

Åter igen har jag spenderat en dag i Åbo på TYKS som patient. Men som tur har jag haft sällskap av mamma. Vi har haft verklig kvalitetstid tillsammans. Varit på café och käkat gott och ätit god mat tillsammans. Kvalitetstid där tidspressen inte funnits utan i lugn och ro fått sitta och småpratat och njuta av allt gott tillsammans, det kan betyda så mycket. Dessutom har vi haft strålande solskensväder och hösten kan vara så fin :)

Hälsa... Vad är det? Du som är frisk och vardagen rullar på kanske inte tänker så mycket på hur viktigt det är med en god hälsa. För en god hälsa krävs, en stabil grund som består av tre delar: fysisk, psykisk och social. Om någon av dessa sviker, lider din kropp och du orkar inte vara dig själv. Alla känner säkert igen sig, eftersom alla människor någon gång har någon av dessa tre delar i obalans. Vad menar jag då? Jo den fysiska delen är att din kropp fungerar som den ska. Med allt du gör finns det risk att du äventyrar din fysiska hälsa. Om du inte är noggrann med handhygienen kan du bli sjuk och drabbas av flunssa, magsjuka etc. Hoppar du och faller, kan du bryta benet. Ja överallt finns det faror för att rubba den fysiska hälsan. Men även sjukdom hör hit. Även hur försiktig du än är, kan kroppen säga upp. Sjukdomar åt höger och vänster, sådant du inte kan göra något åt, som bara kommer ofrivilligt. Och för att inte glömma folkhälsosjudomar, där du till en viss del kan förebygga själv med att leva opptimalt och sköta om dig själv. God nattsömn, motion och äta regelbundet. Men oavsett vad det är som rubbar den fysiska hälsan, lider hela kroppen av det. Du är helt enkelt inte dig själv, ditt riktiga jag. Den andra delen är den psykiska. Den mentala biten. Som alla säkert vet, hänger alla dessa delar ihop med varandra, man brukar prata om att de går hand i hand. Sviker ena delen kan det bli rubbning i dem alla. Men exempel på rubbning i den mentala delen är hösten. Hösten är för många tung, med en stor förändring från ljusa långa sommar kvällar till tidigt mörka höst kvällar. Man blir fortare trött och energinivån är lägre. Allt kan kännas lite trist, innan hjärnan har vant sig och man hittar tillbaka till livets goda sidor. Sen sist men inte minst, den sociala hälsan. Alla är vi människor, människor med lika och olika behov och krav. Såklart är det individuellt hur mycket socialt behov vi har som människor, men vi behöver alla bli sedda. Vi behöver alla människor någon gång tröst, stöd för att orka framåt. Något som driver oss. Det är också helt otroligt hur vi påverkas av varandra. Allt det här med hälsan är helt otroligt då man tänker närmare på det. Att vi alla är så lika men ändå så olika... 

Till min egna hälsa...
Jag vet inte om det är för att min yrkesidentitet är inom sjukvården, eller om någon av er andra någonsin har tänkt på det, men det är ingen skillnad vem du pratar med, så har ALLA människor något som de kämpar med i sin egna hälsa. Allt från en sjuk lilltå till nåt större, skador eller sjukdomar... 
Och jag kan snart börja skriva en egen bok om min historia... Men tillbaka till dagens samtalsämne. 
Jag har och har haft en ständig kamp med min kropp och hälsa. Allt som oftast rullar dagarna på som åt vem som helst, det är endast då TYKS breven dimper ner i min postlåda som jag återigen stannar upp och känner hur jag egentligen mår. Bortsett från denna vecka då jag varit nerbäddad i soffan/sängen, alla krafter borta. Blev chokad då jag tittade mig i spegeln, ögonen ville inte hållas öppna och var inte längre stunder uppe sittande förutom vid mina måltider. Men nu är krafterna tillbaka igen och imorgon återgår jag till mina normala rutiner igen. Äntligen... =) 
TYKS remisser och brev har varit ganska aktiva i min postlåda den sista tiden, eftersom jag springer på alla olika kontroller, undersökningar och prover. Allt tack vare den förjävliga olyckan för 4 år sen. Men idag är jag igen klokare. Har träffat en utsökt läkare, som nu bestämt att samarbeta med min egen kirurg som opererat mig. Så nu börjar det hända grejer. Är så fruktansvärt glad och tacksam över denna dag att det finns inte ord att beskriva. Nu efter att träffat massor av olika läkare, äntligen kommit till en som verkligen tar tag i mig och min historia. Undersöker, tar reda på, gör sådant som aldrig gjorts tidigare och pricken på i:ett att samarbetar med min egna läkare (kirurgen). För vet ni hur störande och tungt det är som patient, att slungas hit och dit till olika läkare som ska ta ställning till något de aldrig har haft att göras med. Missar något viktigt blodprovssvar, i läkarens stressiga vardag. Och för mig som patient, som VARJE gång ska börja från ruta 1 och berätta allt om från början igen. Men nu har jag en bra magkänsla efter idag... (: Så tummarna upp att allt går vägen nu... För nu börjar det hända saker ;)

All kärlek till er alla som ställer upp, bryr er, hälsar på och annars bara finns där och försöker pigga upp mig. Jag är otroligt tacksam<3 Och ännu mer kärlek till kärleken i mitt liv. Finns inte tillräckligt många stjärnor på himlen som sku räcka för min tacksamhet för hans fulla stöd, hjälpsamhet och kärlek. Min älskade M<3

Varma höstkramar Jonna














lördag 30 september 2017

4 år sen...

Har varit snål med att lägga ord på mina dagar. Ett år sen jag skrev senast. 
30.9 datumet som påminner mig om att jag fortfarande står på jorden. Vet inte vart 1460 dagar tagit vägen men en hel del har hänt sedan mitt liv tog en ny vändning. 

Måste börja med var jag står idag. Jag och M flyttade för 3,5 månader sen till en plats som vi båda trivs på. Utsikt över havet från varje fönster. En lägenhet vi renoverat i vår egen smak. Jag gör nu min allra sista praktik som sjukskötarstuderande, jag och min tvillingsyster har räknade dagar till målet. Ska kunna titulera oss som sjukskötare till julen. 3,5 år har vi suttit på skolbänken, varit olika platser på praktik och arbetat där emellan. Nu har jag dragit kappsäcken med mig till Nyland och hyserar på Västra Nylands sjukhus. Har varit denna vecka på avancerad special hemsjukhus. Vilket gett mig massor. Har trivts jättebra och lärt mig massor. 

Vad har hänt under det senaste året?
Gjorde en oförglömlig 2 veckors semester resa till Thailand med vänner och besökte Krabi & Koh Lanta. Min förta långa resa men definitivt inte den sista. Helt enkelt en toppen resa. Det var värt all möda och besvär som jag hamnade kämpa före med allt skolarbete. Jag har partajat med flickorna. Fått en ny titel och blivit faster. Min bror och Marina har fått den sötaste pojken som finns, han har fått namnet Elias.<3 Varit på lastbilssemester till Sverige, varit med vänner till Gdansk, Polen. Firat min väns 30års födelsedag. Varit med min tvillinghalva till grannlandet på Ambulansmässa. Dejourerat med brandkåren på Rallysprint i Horsbäck i värsta snö vädret. Kämpat och lämnat i examensarbete med vitsord 4/5. Renoverat med M och flyttat. Öppnat båt och vattenskooter säsongen och haft oförglömliga dagar och nätter. Varit med i Saaristo Poker run samt Hangö Poker run. Haft en oförglömlig Ålands helg med min tvilling, många båtturer med fina vänner, varit ute på Hitis med vänner och varit på Österbotten semester med sambon. Sommaren 2017 har varit en fartfylld sommar med många sena nätter och härliga minnen. Har fått känna mig som 17 igen. Sen då skolan började i september var det att ta allvaret i händerna igen och inse att man inte är någon tonårig mera. 

Hur mår min jag och min kropp?
Då du ser mig syns ingenting annat som att jag väger alldeles för lite. Som han jag bor med ofta säger att jag kunde gå till skolan och undervisa i hur skelettet ser ut. Alla ben sticker ut här och där och nej jag bantar inte! Jag spyr inte upp maten som jag äter. Jag är och har varit orolig själv.Men min kropp har tagit stryk helt enkelt. Jag är fortfarande i TYKS rullor och går regelbundet på undersökningar för att hitta felet. Det jag vet idag är : Min sköldkörtel är kroniskt inflammerad vilket betyder för min del att sköldkörtel värdet åker uppåt och neråt. Mina binjurar fungerar inte normalt, de har tagit skada av stressnivån jag haft i kroppen. Min hormonbalans i kroppen är ur balans vilket stört många organ i min kropp. Men hittills har specialisterna inte hittat något värre i min kropp. Vilket jag är glad för. Lymfkörtlarna har svällt upp vilket tyder på att alla järnplattor inne i min kropp stöter bort från kroppen och reagerar. Det var då min kirurg sade att han måste operera bort järnbitarna för att min kropp ska kunna fungera normalt. Så nu väntar jag på en ny operation, där min kirurg ska plocka bort alla järnplattor och skruvar så får vi sen hoppas att kroppen börjar återgå till sitt normala.
I mitt innersta inre har det skett en hel del förändring. Jag har lärt mig att måste varva ner och stressa av. Jag kan ha en helg utan planer, lägga mig i soffan utan att ständigt tänka att jag måste göra något. Jag har lärt mig att kunna gå en hel dag i mjukiskläder här hemma utan att ens kamma mitt hår. Jag har helt enkelt lärt mig att ta det lugnt. Och det har precis varit det som min kropp behövt. Jag har tillochmed chillat ner så mycket att det i sin tur gett effekt att jag fått känna att jag måste börja träna igen. Jag måste träna upp min små muskler kring rygg och bäcken för att operation ska kunna lyckas och rehabiliteringen efteråt ska gå smidigare. Så nästa vecka har vi bestämt med syster att börja på gym igen... 

Framtiden...
Ständigt frågar folk vad jag tänkt mig efter skolan då jag blir färdig. Jag brukar svara att jag låter tiden se vad som händer. Men det är klart jag funderar mycket på min framtid och har planer vad jag vill och inte vill men jag låter fortfarande tiden visa och låter kanalerna stå öppna. Man vet aldrig vad framtiden har att ge... :-)

Önskar er alla en trevlig helg. Här blir det lugnt hemmakväll med min babe<3